Gudrun och Per och Egon och allt vad dom heter …

Så drabbade oss då Egon i helgen. Stormen Egon, alltså. Ska jag vara riktigt ärlig så märkte jag ingen skillnad på blåsten i helgen jämfört med blåsten de föregående fem-sex dagarna. Jag tycker det har blåst ganska länge nu. Men helgens storm kom söderifrån och då känns den inte så mycket i mitt hus. Det är värre när det är ostliga eller nordliga vindar. Då blåser det rakt igenom huset, och det är omöjligt att få upp värmen.

Men så var det Egon som var på väg. Kanske bäst att gå och hämta lite ved ifall om att. Det vår då jag märkte att vindarna var hyfsat starka. För att komma till vedförrådet var jag tvungen att gå lite framåtlutad och hålla hårt i vedkorgen, annars hade jag inte kommit framåt. Desto lättare gick det att gå åt andra hållet, dvs när jag skulle gå in i huset igen. Då var det nästan så att jag flög framåt. Jag tog sikte på dörren och öppnade och stängde snabbt.

Natten var lugn, bortsett från att strömmen bröts några gånger. Söndag morgon när jag såg ut genom fönstret var det som om inget oväder hade dragit fram. Inga bortblåsta trädgårdsmöbler, inte ens fågelhuset hade flyttat på sej. Frampå dagen tog jag en tur i skogen för att se om några träd hade blåst ner. Några stycken hade väl vält, men överlag så hade skogen i min närhet klarat natten bra.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s